Kallt

Ja vad ska man skriva.
Jag kan säga att jag älskar mitt liv just nu.
Jag har en helt underbar pojkvän (sambo) två väldigt fina barn
som jag älskar över allt annat.Idag är Izabelle 1½ år och Vincent han
blir 8 i mars tiden går fort.Tyckte det inte va länge sen jag höll Vincent i
min famn första gång lika så Izabelle.
Kommer ihåg när jag vänta Vincent och när han skulle komma.
Jag kom in till BB kl ca 4 tiden på morgon.
Vi fick ett rum jag va bara öppen 3cm och då satte igång värkarna
kl 20:28 kom lille Vincent.Vincent´s pappa sa att det vart en kille
och jag kommer ihåg att jag vart besviken jag hade velat att det va
en tjej.Så jag fick förlossnings depp och ville inte veta av honom så hans
pappa fick ta hand om honom i 6mån för han skulle börja jobba så jag va tvungen
att ta hand om honom.Men jag började må bra igen när han va ca 9mån.
Och så bir han åtta.Det har ju hänt en hel del i hans liv men det vill jag inte ta
för det är för känsligt...
Men efter sju år så kom Izabelle och den förlossningen va ingen rolig.
Där fick man ju ingen ryggmärgsbedövning som jag fick med Vincent
För jag hann tyvärr inte det med lilla Bella.
Men jag är väldigt stolt över min pojkvän som var där och stötta mig
hela vägen från början till slut även om han inte är pappa till Bella
men han tar henne som sin egen..Att han klara vara med på förlossnigen
trodde jag faktiskt inte men han lugna ner mig för jag ville hem skulle
ta bort nålen från handen ropa på mamma drog i hans tröja så nästan
den gick sönder men det tog inte långt tid innan hon kom..
Vilken känsla det är när bebisen kommer upp på magen gud den
känslan vill man ha igen..
Nu skriker hon och bits rena trotsen..
Nä nu ska jag titta på film men jag skriver imorgon..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0